Efterdyningar

Idag känner jag mig som världens gnälligaste och suraste tjej. Har haft tre sjukt jävla bra veckor med ledighet, utgång, sol och rekreation. Då borde ju allt vara på topp när man kommer tillbaka till jobbet. Nä, inte direkt. Har förmodligen festat för hårt, varit för lite klädd och dragit på mig förkylningen from hell. Har hostat till jag nästan spytt all night long. Har knappt kunnat prata för då blir det ännu värre. Har fått gå utomhus i regnet x3 inatt och det gjorde ju inte direkt saken bättre. Jokkmokks hus snålar dessutom på elen, så det är jävlart kolsvart runt hela Bjärkagården vilket gjorde att jag dessutom var livrädd. Hösten gör mig mörkrädd. Har i och för sig bara hört talas om ett våldtäktsfall i Vuollerim, men inte skulle det förvåna mig om jag var den som står näst på tur en mörk natt, typiskt min tur.

Jag längtar tillbaka till min lediga veckor, allt roligt vi hade, alla sjuka saker som hände, bakismyset i Annas soffa, sol och bad, killen som fick pulsen att gå upp en aning och allt det andra. Poff, gone! Bara sådär.

MEN... sommaren 2011 var helt awesome och jag kommer bara ha sjukt bra minnen. Det väger upp, det tar mig genom hösten och kylan. Tack för i år, det var värt varenda krona, bakfylla, skavsår, blåmärke, myggbett och solsveda.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback