"Ibland gör man rätt ibland gör man fel"

Imorse fick jag veta att jag hade klarat cellbiologi/histologitentan. Jag blev så otroligt glad och stolt över mig själv. Sen blev jag ännu mer stolt när jag såg att jag hade klarat 8,5 poäng över godkäntgränsen. Jag trodde att det skulle vara med en hårsmån om jag alls hade klarat mig. Så jag kände mig väldigt nöjd och tillfreds... Ända tills snacket började gå och en klasskompis sa att hon inte alls kände sig speciellt nöjd med sitt resultat (typ en halv poäng från max) eftersom att tentan hade varit så lätt. Då känner man sig ju ganska dum i huvudet och jag blev rätt lessen. Fast jag har funderat över det där nu ett tag och om man jämför min pluggprestation (jag la inte ner många timmar, max typ fyra effektiva pluggtimmar) med mitt resultat så är jag gode duktig ändå. Jag vet ju hur mycket tid min klasskompis har lagt ner på pluggandet och hade jag också suttit lika många timmar hade jag säkert presterat lika bra. Fast det har ju aldrig intresserat mig att vara bäst. Klarar jag mig är jag nöjd, och det är ju huvudsaken. För jag vill faktiskt göra annat än att bara läsa hela tiden.

NU: plugga till kemitentan. Jag längtar till denna vecka är över!